När jag kom hem för 3 nätter sedan var jag lite nervös inför att fara och träna igen. Det kändes som en evighet när jag senast hade tränat. Men jag blev varmt välkomnad hit som alltit förut, och klarade mig riktigt bra till och med på träningar. Efter den första kvällens pass har jag varit ungefär som om jag aldrig varit borta härifrån. Nu är jag hemma!
Igår hade vi föreningens lillajulsfest. Jo, även jag var på plats eftersom jag trivs med människorna här. Där uppe med min nuvarande förening är det en helt annan stämning, få som talar något överhuvudtget med mig och få som vill lära sig känna mig. Det suger att vara bland folk som ligger på samma nivå som jag men som ibland beter sig som om de var ungefär världsmästare på allt. Våra världsmästare här (som då på riktigt har vunnit VM-medalj eller något annat stort) beter sig på ett likadant sätt mot alla – jag är lika viktig som alla andra oberoende om någon är helt nybörjare, på samma nivå som jag eller mycket bättre. Ålder, kön, hudfärg, modersmål – det spelar ingen roll. Och det känns jävligt bra när man får en sådan bemötning faat man varit borta nu nästan i ett år.
Såhär roligt hade vi igår. Och minst lika glädjefulla dagar är ännu på kommande!
Idag ska jag ha en vilodag, städa lite, skura bastun, ta en promenad och paketera alla julklappar. Dessutom borde jag läsa till två tenter men jag tror jag hellre funderar på något annat – till och med städandet… Och såhär vid juletider är det tillåtet att lite slarva med skolarbete. Dessutom de femmor som jag fick under höstterminen ska firas på något sätt, och nu tänker jag fira genom att för en stund fundera på något helt annat än sturierna.
Strofens funderingar 
Det tar tid ibland att känna sig hemma bland nya grupper av människor, att komma in i gänget. Ibland kan det ta flera år. Men oftast känns det bättre då sen när man lärt känna människor tycker jag. Det är just det det handlar om. Folk pratar inte med en, men det beror inte på att dom inte gillar en utan att dom inte känner en och är lite blyga 🙂
Härlig bild! 😀
Det är det att jag nog pratar en hel del med folk (som du väl vet), men när man inte får ens ett “hej” som svar när man själv hälsar på nägon börjar det nog i nåt skede kännas som att man hellre ger upp och är ensam än att fortsätter känna sig som en idiot.
Tack! Jag har inte varit så glad som på bilden på en jätte lång tid, och det var härligt att skratta tillsammans med alla trevliga människor! 🙂
Party party! Det högsta jag fått är en fyra och det i en enda kurs, vid Vasa uni så det är inte ens vid ÅA.
Äh, vi har haft så enkla kurser och med tanke på nivån på studerandena så var det inte svårt där att få femmor bara man lite visste något om kursämnet.
God Jul Affe!